Graffitidiskussionen är en följetång på mötesplatsen. Den har varit med från första början. För 1,5 år sen skulle man försöka ha legala graffitiväggar. För över ett år sedan fatade Kommunfullmäktige beslut om att Uppsala ska ha legala måleriväggar. Det hade rått tvekan om det var Kulturnämnden eller Barn - och Ungdomsnämnden som skulle ordna det, men nu fick Barn- och Ungdomsnämnden ansvaret. Jennie Lindbergh som arbetar för nämnden har startat upp en referensgrupp, med bla. konstnärer och politiker. Några av ungdomarna i gruppen har tidigare varit aktiva i Mötesplatsen.

Idag är det bra läge i Uppsala att ordna vägg att måla på. Uppsala Hem letar efter ungdomar som vill måla vid ett nybygge vid Fyrisvall. Ungdomarna ska helst vara med i någon organisation.
För många ungdomars målreprojekt är byggnadsnämnden ett problem idag. Det är komplicerat att söka bygglov för att måla - och då måste man redan bestämt sig för vad som ska målas och var. Det känns som om det saknas en dialog mellan olika inblandade vuxna idag, typ byggnadsnämnden, företag, polisen m.m. Kanske har Jennies grupp börjat bygga de kontakterna.
Riskerna med ett stort projekt som Uppsalahem är att det blir någon form av uttagning för att måla vallen. Risken finns då att de som inte blir uttagna skulle förstöra och klottra på det som målas. Man skulle också tappa bort de som inte vågar ta initiativ om man har någon typ av uttagning.

Det klotter som finns på vissa ställen kan vara konst för vissa personer. Det är inte bara klotter som ses som ”ful konst” det finns även aktiva konstnärer som bara ”klottrar” enligt vissa.

Fritidsgårdar borde ha en yta där vem som helst får måla. Antingen på väggar eller trä- eller metallskivor. En oöm verkstad borde det också finnas tillgång till ibland. Där kan det målas på plåtar som sedan kan sättas upp på offentliga platser, men bytas ut och dessutom lättare hållas rena.

Ett förslag som kom upp var att man skulle vara tvungen att kvittera ut de sprejburkar som man köper. Eller att man ska ha någon typ av identifikation i burkarna, så man vet vem det är som har klottrat. Det borde också vara 18 års-gräns för att köpa sprejburkar.

Föräldern Anders vill träffa Lisen Hessner på kulturkontoret och Jennie Lindbergh på Barn- och Ungdomskontoret för att vidare diskutera denna fråga. Han får telefonnummer som han ska ringa för att få tag i dem.

/Johanna Ekström