Mötesplatsen dokument:

NY motion om graffiti från Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Uppsala. 

Kommunfullmäktige MOTION 26 januari 2004

Offentliga måleriväggar

Bakgrund
Sommaren 2002 lämnades ett förslag in om att använda vissa utomhusväggar i kommunen till att öppet måla på för den som vill. Förebilden var P-huset Anna i Malmö. Kommunstyrelsen skickade förslaget på remiss till flera olika instanser. Utifrån det som framkom i remissyttrandena beslutade sedan kommunstyrelsen i mars att avslå det inlämnade förslaget till måleriväggar. Samtidigt uppdrog kommunstyrelsen till kulturnämnden att i samarbete med barn- och ungdomsnämnden undersöka möjligheten att utveckla graffiti som konstart och att ta erforderliga kontakter med graffitiintresserade ungdomar.

Om Graffiti
Graffitins ursprung kan ses som en protest mot samhället, såväl som en uppgivenhet där det offentliga inte längre är vårt gemensamma. Tunnelbanetåg, murar och tunnlar blir måltavlor för skaparlust och en vilja att sätta prägel på det samhälle som också ska tillhöra de unga. Men de blir också utsatta för snabbt klotter där frustration och ilska är drivkraften. Ur graffitimåleriet har det vuxit fram nya former för kulturen. Graffiti är en konstform, som har gjort intåg på konstutställningar och gallerior. Konstformen finns och utvecklas ständigt, men för oss som undertecknat denna motion är det också viktigt att ungdomar ges rätten att uttrycka sig och ha inflytande över det samhälle som vi alla delar.

Om klottrare
I slutet av oktober 2003 disputerade David Shannon vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, på en avhandling om klotter/illegal graffiti. Shannon har undersökt klottrares eventuella övriga brottslighet. Det material han har använt sig av är bland annat självdeklarationsundersökningar, där 15-åringar från hela landet har lämnat information om sina aktiviteter. Dessutom har han undersökt den övriga brottsligheten för många av de ungdomar som gripits för klotter i Stockholm under 1995. Som ett komplement till dessa statistiska underlag har Shannon också intervjuat ett tiotal klottrare.

Det kanske viktigaste av Shannons resultat är att det inte går att peka ut någon ”typisk klottrarkaraktär”, förutom det faktum att klottraren oftast är en pojke eller en yngling. Inom den subkulturella gruppen finns ett flertal undergrupper, allt från 10-åringar som okynnesklottrar, via konstintresserade ungdomar, till äldre tonåringar som, förutom vanemässigt klottrande, även begår andra och allvarligare brott. Att karaktärisera alla klottrare utifrån någon av dessa grupper innebär, enligt Shannon, ett olyckligt förenklande av en komplicerad verklighet.

Omvärlden
Sedan länge finns en fri målarvägg i hamnen i Norrköping. Det finns en konsensus i kommunen runt att måleriväggen är bra för ungdomar. Grundtanken är att graffiti är en kultur- och fritidsverksamhet precis som teater, fotboll eller skateboard. Ungdomarna ska få uttrycka sig på olika sätt efter eget gottfinnande. Däremot ska olagligt klotter beivras. Den 6 september firade Norrköping 10-årsjubileum i hamnen där måleriväggen finns, med runt 500 målare från halva Sverige på plats.

I Norrköpings kommun finns också många graffitimotiv som konstverk i tunnlar m.m. Förutom kommunen så har ett par privata fastighetsbolag och andra företag beställt graffitimålningar och fasaden på Centric-husets baksida mot Strömparken är fortfarande klotterfri sedan 10 graffitikonstnärer fick chans att göra var sin målning i samband med en Hhiphop-festival i juni 1998.

Kommunen har också samverkat med privata näringslivet i sitt arbete med att motverka förstörelse men samtidigt ha en tillåtande attityd mot graffiti och fria måleriväggar. Fastighetskontoret ställde upp med en lokal i kvarteren Knäppingen när den s k graffitiskolan startade. Pengar till den direkta verksamheten kom både från kommunen och från fastighetsägarföreningen. Tanken var att den s k Ggraffitiskolan skulle få besök av polis, socialens fältare, fastighetsägare och andra som pratade etik och moral, kostnader, lag och rätt mm.

Genom köpmannaföreningen i City blev graffitiskolan erbjuden att medverka på en s k marknadsafton i juni -95. Mitt i stan, på Drottninggatan, placerades 4-5 stora spånskivor och ungdomar fick stå där hela eftermiddagen och kvällen och göra den ena målningen efter den andra. Även allmänheten som passerade fick prova på.

Den fria måleriväggen har inte lett till att fler fastigheter klottras ner, utan bilden är snarare att den medfört mindre klotter och förstörelse. I jämförelse med Linköping har Norrköping både lägre saneringskostnader och mindre antal anmälningar. När måleriväggen infördes var polisen tveksam till verksamheten och vid ett par tillfällen, inför större s k hip-hop-jam, var det rejäla diskussioner om säkerhet mm. Efter ett par år konstaterade fastighetsägare och polis att vi var inne på rätt spår. Nu har polisen insett att Norrköping har mindre skadegörelse av denna form än andra städer.

Även Malmö kommun har lång erfarenhet av fria måleriväggar. På en yttervägg på kommunens parkeringshus Anna, som ligger i city, är det tillåtet för ungdomar att uttrycka saker i både form, färg och text. Vid ett besök som Uppsala kommun gjorde i Malmö hösten 2003 framkom att måleriväggen fungerade bra och att det fanns konsensus i kommunen om detta. Cityledaren i Malmö var t ex positiv till måleriväggen. Enligt företrädare för kommunen hade Malmö mindre problem med klotter och förstörelse än andra större städer. Detta trodde man dock framförallt berodde på att staden var väl upplyst och att många människor rörde sig i city både dagtid, kvällstid och på nätterna.

I Köpenhamn har man ändrat attityd till graffiti. Den inriktning på nolltolerans som staden haft i fyra år ses som ett misslyckat projekt. Det mest påtagliga resultatet av nolltoleransen har blivit kraftigt nedklottrade hus och många kriminaliserade ungdomar. I fortsättningen ska myndigheten skilja mellan konstverksgraffiti och skadegörelse och enbart bekämpa skadegörelsen. Istället arbetar man för att komma överens om hur och var graffitin ska få förekomma. Staden tror på ett fördjupat samarbete med de unga.

I en europeisk tävling om bästa brottsförebyggande projekt, European Crime Prevention Award (ECPA), segrade ett belgiskt klotterprojekt ”Respekt för graffiti som konstart”. I tävlingen deltog Storbritannien, Sverige, Danmark, Frankrike, Belgien och Nederländerna. Vinnarbidraget Graff’n Art, a positive graffiti policy in the city of Bruges, syftar till att komma till rätta med de ökande problemen med klotter i staden Bruges. Här har man utvecklat något som kallas en positiv graffitistrategi. Man både erkänner graffiti som konstform och hanterar skadegörelsen i samband med olaglig graffiti vid en särskild polisenhet för graffitibrott. Vid enheten har tjugo mycket aktiva klottrare identifierats. Flera av dem har fått som påföljd att själva städa upp efter den skadegörelse som de har åstadkommit. Samtidigt har man upplåtit ytor där graffiti som konstart kan utövas och beskådas. Antalet nya graffitibrott i Bruges har minskat från 555 år 1997 till 177 år 2000.

Ungdomar, inflytande och demokrati
Många unga, känner ett större utanförskap idag och har få kanaler och tillfällen där de känner verkligt ägandeskap över samhällsutvecklingen. Ett av uttrycken för denna maktlöshet är planlöst klotter och skadegörelse och kan inte avhjälpas med lagliga graffitiväggar. Istället krävs ett bredare perspektiv och långsiktiga åtgärder som berör roten till problemet och inte bara symptomen.

För den grupp ungdomar som använder graffiti som en konstform är det dock annorlunda. Deras skaparlust varken ökar eller minskar av lagliga graffitiväggar. Däremot ökar deras misstroende mot vuxenvärlden när deras konst inte blir tagen på allvar. Att måla blir en protest mot etablissemanget och en påminnelse om att de unga idag inte vill finna sig i de normer kring konst som makthavarna har fastställt. Då kan lagliga graffitiväggar vara en gest som symboliserar att de ungas konst också räknas som konst. Gesten kan vara nog så viktig, men då krävs det att också attityder och förhållningssätt, särskilt inom kulturetablissemanget, erkänner duktiga graffitimålare som konstnärer.

Den långsiktiga åtgärden för att hejda den unga generationens känsla av maktlöshet och skepsis mot samhället måste ändå vara att i mycket högre grad involvera unga människor i såväl demokratiska processer som i det kulturella etablissemanget. Kommunen behöver bli bättre på att ta vara på ungas eget kulturutövande. Likaså behöver metoder utvecklas över hur unga kan involveras på kulturens område.

Vårt förslag
Både i Sverige och utomlands finns det exempel på bra samarbete med ungdomar runt fria målarväggar. Ett projekt i Belgien har tom fått första pris som bästa brottsförebyggandeprojektet i Europa. Det finns också exempel på bra samarbete mellan kommun och privata fastighetsägare i projekt som involverar ungdomar och förebygger skadegörelse.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta

¤ Att uppdra åt barn- och ungdomsnämnden att i samverkan med gatu- och trafiknämnden ta fram lämpliga väggar som kan användas som fria måleriväggar

¤ Att uppdra åt barn- och ungdomsnämnden att i samråd med ungdomar i kommunen ansvara för hur fria måleriväggar ska skötas

¤ Att uppdra åt byggnadsnämnden att i samråd med fastighetsnämnden och Vi i stan verka för att fler ytor i kommunen smyckas med graffiti

Britt Löfgren (v)

Helena Leander (mp) Ilona Szatmari Waldau (v)